VIKTIG!!! All tekst som er skrevet i RØD SKRIFT er IKKE bekreftet av veterinær. Tekst som er skrevet i sort skrift er enten skrevet av veterinær, eller gjennomlest og godkjent av veterinær!

Välkommen till Kattdiabetes!

I detta dokument har vi samlat lite information om diabetes hos katt, vilka behandlingsalternativ som finns och vad som generellt brukar rekommenderas. Dokumentet finns till för att sammanfatta viktig basinformation, och förhoppningsvis kan du hitta svar på många frågor här.

Observera att det alltid är behandlande veterinär som beslutar om vad som rekommenderas för just din katt, i gruppen ges enbart generella råd och ex. insulindoseringar får inte justeras utan diskussion med din veterinär. Det är tillåtet att i diskutera läkemedel och behandlingar i gruppen men medicinska råd får inte ges av någon.

Diabetes mellitus hos katt

Katter drabbas oftast av en typ av diabetes som kan liknas vid människans typ 2-diabetes. Sjukdomen innebär att det utsöndras för lite insulin (insulinbrist) samt att kroppens celler inte svarar som de ska på insulinet (insulinresistens). Insulin är ett hormon som produceras i bukspottskörteln och utsöndras när blodsockret ligger högt. Insulin ser till att kroppens celler tar upp sockret från blodet, så att de får näring, och ser därmed också till att kroppens blodsockernivåer hålls normala. När det vid diabetes inte utsöndras tillräckligt med insulin eller om kroppens celler inte svarar på insulinet stannar sockret kvar i blodet och resulterar i ett onormalt förhöjt blodsocker. När kroppens celler inte kan använda socker som näring behöver de använda andra energikällor istället, ex kroppseget nedbrutet fett. Riskfaktorer för att utveckla sjukdomen är ungefär samma som hos människor, t.ex. övervikt och inaktivitet. Behandling med olika mediciner, som kortison, kan också öka risken att utveckla diabetes. Det finns också andra orsaker till diabetes, som t.ex. akromegali (en tillväxthormonsproducerande tumör) eller inflammation i bukspottskörteln (pankreatit).

Diagnosen ställs genom att konstatera förhöjt fruktosamin (”långtidsblodsocker”, ett prov som speglar blodsockernivån de senaste 2-3 veckorna) i blodet och genom kliniska symtom (viktnedgång, ökad/minskad aptit, ökad törst och urinering osv.). Ofta görs fler undersökningar för att utesluta andra sjukdomar.

Vilken behandling som rekommenderas beror på många olika saker, ex. anledningen till att din katt fått diabetes, andra samtidiga sjukdomar, erfarenheter hos behandlande veterinär, djurägarens situation osv. Som behandlingsmål kan nämnas remission (läs mer om detta nedan), normalt blodsocker över dygnet och elimination av kliniska symtom. Generellt brukar bäst resultat erhållas genom snabbt insatt behandling med blodsockersänkande läkemedel (insulin) och specialkost. Andra åtgärder som kan komma att rekommenderas är (kontrollerad) viktnedgång, viktuppgång, ökad motion och aktivitetsnivå samt att behandla ev. inflammationstillstånd i kroppen eftersom inflammationer kan göra diabetesen svårbehandlad (ex. urinvägsinfektion, tarminflammation eller inflammationer i munhålan/tänder).

Katter som svarar bra på insatt behandling kan komma att återhämta sig från sin diabetes, få igång den egna produktionen av insulin i bukspottskörteln, få normalt blodglukos och fruktosamin, och därmed slippa insulinbehandling. Detta kallas remission. Det är inte att likställa med att bli botad, tyvärr. Har din katt en gång fått diabetes är den att betrakta som diabetiker hela livet. Därför rekommenderas fortsatt behandling hemma, bl.a. genom rätt kost och att hålla vikten, så att sjukdomen hålls under kontroll och risken för att den ska blossa upp igen minskar. Att remission har uppnåtts kontrolleras med mätning av fruktosamin, och kriterierna är att katten har normalt fruktosamin fyra veckor efter avslutad insulinbehandling.

Diet

Katter har en annorlunda ämnesomsättning än många andra däggdjur. I det vilda baseras deras diet framför allt på fett och proteiner, och endast en mycket liten del kolhydrater. Katter omsätter kolhydrater sämre, och detta gäller särskilt katter med diabetes. Kolhydrater innehåller mycket socker, och när katten äter en diet med mycket socker så höjs blodsockret mycket och länge efter en måltid. Bukspottskörteln måste då skapa och utsöndra mycket insulin för att hålla blodsockret på en normal nivå. Detta kan leda till att bukspottskörteln ”utmattas” och inte längre orkar tillhandahålla tillräckligt med insulin. Kroppens celler kan också börja svara sämre på insulinet.

En diet med lågt kolhydratsinnehåll är därför att starkt rekommendera till din diabeteskatt, där är forskningen överens. Ofta innehåller kolhydratssnåla dieter även högt proteininnehåll, vilket är gynnsamt bl.a. för att bygga muskler.

De foder inkl. veterinärmedicinska diabetesfoder som finns på marknaden är tyvärr ofta för höga i sitt kolhydratinnehåll, både torr- och blötmaten. Även om det står ”spannmålsfritt” eller lågt kolhydratinnehåll på förpackningen kan fodret innehålla för mycket kolhydrater för din diabeteskatt. Det är idag inte känt var den optimala mängden kolhydrater i fodret ligger, men nuvarande rekommendation om kolhydratsmängd för katter med diabetes är max 3 g/100kcal.

Forskning har visat att blötmat har flera fördelaktiga egenskaper, bl.a. eftersom det höga vätskeinnehållet bidrar till en ökad mättnadskänsla (bra om din katt behöver gå ner i vikt). Ett torrfoder kan dessutom i princip inte komma ner i samma låga kolhydratsnivåer som ett blötfoder, då det krävs kolhydrater för att ge torrfodret dess konsistens.

Hur du räknar på faktiskt kolhydratsinnehåll står att läsa separat i texten om diet. Där finns också en mycket bra lista över kolhydratsinnehållet i olika foder. Många i Kattdiabetes-gruppen har mycket god erfarenhet av byte till kolhydratssnål blötmat från Mjau, Bozita eller VOM.

Obs! Det kan finnas tillfällen då annan diet behöver ges till din katt, ex. vid samtidig kronisk magtarmsjukdom eller långt gången njursjukdom. Det är alltid en risk-nyttabedömning som din veterinär gör.

Insulin

Insulin ges bl.a. för att minska det höga blodsockret (som i sig kan förvärra diabetesen, så kallad glukotoxicitet), se till att kroppens celler får i sig näring, minska nedbrytningen av fett som alternativ energi och låta bukspottskörteln vila och återhämta sig (så att den kroppsegna produktionen av insulin förhoppningsvis kan komma igång igen). Vanligtvis ges insulin två gånger per dygnet. Målet att ge insulin var 12:e timme är alltid att sträva efter, men att vid vissa tillfällen tillåta en viss flexibilitet med injektionen (+/- 2 timmar) anses generellt accepterat. Samma sak med att ibland missa en insulingiva. Att behandla och ta hand om en diabeteskatt måste fungera i vardagen, annars kommer det långsiktigt inte fungera alls (för varken djurägare eller misse!). Det är alltid väldigt individuellt hur man lägger upp behandlingen, och behandlingsmålen.

Det finns flera olika typer av insulin att tillgå för behandling i hemmet, med olika verkningstid. Ofta brukar långtidsverkande insulin ge bäst behandlingsresultat med stabilt blodglukos under hela dygnet, ex. Lantus (glargin-insulin) och Prozink (protaminzink-insulin). Caninsulin eller Insulatard (lente-insulin) är mediumverkande insulin, och kan hos vissa individer verka för kort tid, det vill säga under varje dygn ge perioder med högt blodsocker hos katten. Detta kan försvåra behandlingen och göra att chansen att gå i remission minskar.

Insulin ges som injektioner under huden, och ofta märker din katt inte ens sticket. Antingen drar man upp insulin i separata sprutor med kanyler och ger, eller så kan man använda sig av insulinpennor, ex. Lantus Solostar. Lantus Solostar har en Junior-variant, som möjliggör enklare administration av små dosen insulin, vilket kan passa en liten katt bra.

Olika insulintyper har olika styrka (40 IE/ml eller 100 IE/ml), så titta alltid noga innan du doserar till din katt. Olika insulintyper kräver olika storlek på sprutorna. Det är också viktigt att hantera och förvara insulinet rätt. Justeringar i insulindosen ska inte göras för snabbt, då det ofta krävs minst en veckas behandling på en viss dos för att säga hur din katt svarar på den.

Obs! Vilket insulin din veterinär väljer kan ha andra grunder än de som nämns ovan! Diskutera gärna valet av insulin med din veterinär.

Blodsockermätningar

Blodsockermätningar brukar rekommenderas minst två gånger om dagen, på morgonen och på kvällen före insulingiva. Detta för att se att katten inte ligger för lågt i blodsocker, så att risken för att en farligt låg blodsockernivå (hypoglykemi, blodsocker < 3 mmol/l) ska uppstå efter injektion av insulin minskar.

Det finns flera olika blodsockermätare att tillgå idag, och de flesta är framtagna för människor. Olika maskiner visar olika exakta värden (de flesta visar ± 3 mmol) och viktigt är att känna till hur den maskin som du väljer ligger i förhållande till din katts faktiska blodsockervärde. Ett tips är att kontrollera värdet mot klinikens apparat när du är med katten på besök hos din veterinär. Många i Kattdiabetes-gruppen har god erfarenhet av ex. Accu Chek Mobile och Contour XT. G-Pet+ är en blodsockermätare som är anpassad för djur, ger mer exakta mätningar, men kostar mer än de för humant bruk.

Man kan mäta blodsockret genom att sticka i örat eller i trampdynorna. Hur detta går till ska din veterinär eller djursjuksköterska visa dig. Att använda klickern/lancetten som kommer med blodsockermätaren upplevs ofta som mindre smärtsamt för katten, jämfört med att sticka med kanyler. Att värma med handen, att massera huden eller att använda rispåse hjälper ofta om det är svårt att få ut blod.

Var ska blodsockret då ligga? Målet med behandlingen är att kattens blodsocker ska ligga under 14 mmol/l under så stor del av dygnet som möjligt, samtidigt som man undviker hypoglykemi. Om din katt efter en tids behandling inte kommer under 14 mmol/l så kan det innebär att insulindosen behöver justeras eller insulinsorten bytas. Beroende på hur väl kontrollerad och inställd din katt är kan man ha olika ”mål” med blodsockret, detta diskuteras med din veterinär. Generellt brukar det i början, innan du vet hur din katt svarar på behandlingen, inte rekommenderas att ge insulin om katten ligger < 10 mmol/l.

Ofta görs också blodsockerkurvor för att se hur din katts socker ligger under ett dygn, i förhållande till insulingivorna. När och hur dessa görs bestämmer din veterinär.

Om det är svårt att mäta blodsockret på din katt så kan det även kontrolleras genom urinprov. Detta är dock ett trubbigare mått på sockervärdet, och säger ”bara” om din katt ligger över eller under 14 mmol/l.

Hypoglykemi

Hypoglykemi innebär ett blodsockervärde < 3 mmol/l. Ett sådant lågt blodsockervärde kan vara livsfarligt. Symtom på hypoglykemi är bl.a. nedsatt medvetandegrad (allt från slöhet till att inte vara kontaktbar), nedsatt aptit, kräkningar, vinglighet och kramper. Om du misstänker att din katt har farligt lågt blodsocker, smörj sockergel (finns på apotek, för människor), lite honung eller sirap på munnens slemhinna. Är katten pigg kan du ge den mat. Försök inte mata katten om den inte är vid medvetande då det finns en risk för farlig aspiration. Ring din veterinär direkt.

Diabetisk ketoacidos

Diabetisk ketoacidos (DKA) är ett livshotande tillstånd som kan uppkomma till följd av okontrollerad diabetes, dvs. när det inte finns tillräckligt med insulin i kroppen. När cellerna inte kan tillgodogöra sig blodsockret så bryter kroppen istället ner fett till energi. Då uppstår biprodukter, ketoner. Mängden ketoner i blodet ökar över tid och kan till sist göra blodet surt (acidos). Symtom på DKA är bl.a. kräkningar, nedsatt allmäntillstånd, ökad/minskad aptit eller törst, snabb andning, uttorkning, svaghet och acetonlukt från munnen. DKA kräver intensiv veterinärvård, men om korrekt behandling sätts in snabbt så kan prognosen vara god. Om du misstänker att din katt har DKA, ring din veterinär direkt.

Leg vet Ninni Zachrisson och Malin Öhlund (Mars 2020)